Okategoriserade

Som en buffé…

En eftermiddag i augusti brukar jag bjuda hem mina studenter för att tillsammans kicka igång terminen. Vi pratar, umgås och kanske leker någon lek. Och så äter vi. Konceptet är detsamma varje år. Jag skriver ”…vi äter tillsammans så ta med något till en lunchbuffé. Tänk medelhavstema.”
När alla kommer drar vi fram mängder av burkar och fat ur skåpen. Ugnen värms, frukt och grönsaker sköljs och skärs, förpackningar öppnas. Och så fylls skålar och fat. Och varje år blir jag lika förundrad! För av de små enkla påsar och paket varje student har med sig skapas nu ett färgsprakande buffébord som fullständigt flödar över i smak, doft och form. Och varje år säger studenterna ”Wow! Vilken härlig lunch!”

Jag tänker att precis så här är det i livet! Vi bidrar alla till bufféer i de olika sammanhang som vi befinner oss i! Och kvaliteten på buffén är summan av det vi alla tar med oss. Rätt logiskt, eller hur?

Det är vi tillsammans som gör det och ensam är inte stark och vi ska inte ska förlita oss på ”supermänniskor” som fixar skivan medan vi andra står vid sidan av och tittar på.
Vi har alla något att komma med till buffén. ALLA. Ibland kanske det känns som att man ”bara” kommer med en burk oliver. Eller lite svartpeppar. Men tänk en medelhavsbuffé utan oliver?! Boring. Även det som kan kännas litet är viktigt i buffén. Så se inte ner på det du har att komma med! Det finns ingen som är som du och du har ett unikt bidrag till buffén med den du är och vad du har.

Jag tänker också på att vi i princip alltid har ett val vad vi ska bidra med. Att det kan vara både rädsla, lathet eller passivitet som hindrar oss från att bidra generöst. Vi kan så lätt tänka att det är någon annan som ska fixa arbetsmiljön på jobbet eller stämningen hemma. Men du och jag är ju med och fixar buffén! Och när vi ”står där i affären” så kan vi ju välja vad vi ska ta med. Vi alla vill ju vara med och bygga något gott, så hur kan du och jag bidra till att vår buffé ska bli så strålande som möjligt?

I Soulful ser jag det lite som att Hasse och jag bjuder hem er, lägger duk på bordet och ställer fram skålar och fat. Och sen så kommer alla underbara körsångare och tömmer sina påsar och burkar i skålarna och vips så har vi måltiden som vi får avnjuta tillsammans! Varje person som kommer till körkvällarna bidrar med sig själv till att skapa buffén som ger liv, kraft och energi till oss alla som är där och sjunger, gråter och skrattar tillsammans. Och så går vi hem. Påfyllda och lite gladare. Stärkta av buffén.

6 kommentarer

  • Christer Karlsson

    Tackar kära vänner men står över – dels för att jag har timeout från kören och dels för annat uppdrag denna tidpunkt.
    Jag hade mer än gärna deltagit i detta härliga evenemang men siktar in mig på nystart nästa år och något friskare.
    Ha det gott och hälsa alla vänner.
    ❤️Kramar❤️
    Christer

    • Kristine Arapovic Lindetorp

      Christer du har bjudit mycket på dig själv! Allt har sin tid. Du är alltid välkommen tillbaka till kören när det blir läge!

  • Kajsa

    Bra skrivet! Just nu är jag inte ens fettranden på parman… Jag är ingenting. En urvattnad, överkörd och tilltufsad skrutt med en känsla av ensamhet som ibland är överväldigande. Jag är en skärva. Lätt som en fjäder. Tunn som ett papper. För självförtroendet har lämnat kroppen. Tilliten likaså. Och vad är det som gör så förbannat ont hela tiden? Är det hjärtat som värker eller är det såren efter det stora egot som just kört över mig? Så torsdagar… Torsdagar är heliga för mig! Efter en vecka med vatten och bröd är det härligt att bjudas på en och en halvtimmes buffé och verklighetsflykt. Så tack till er. Tillsammans är ni magiska och för mig är ni min mentala medicin, injektion, vitamin, färdknäpp, vad ni vill. Så bra skrivet. Tillsammans är starkare och härligare än ensam.

    • Kristine Arapovic Lindetorp

      Tack till dig! För att du är ärlig och för att du är mycket mer än fläsket på parman. Inte för att du kanske känner det så utan för att det är sanningen om dig; att du är vacker, värdefull o oändligt älskad. Stor kram och låt oss fortsätta festa på torsdagar. Jag tror på dig! Och du, torsdagarna är ingen verklighetsflykt. Gemenskapen är på riktigt. Och du är en viktig del av den!

  • Britt-Marie Eklund

    Mycket värme i ditt budskap, skönt att få känna tillhörigheten som jag tar med mig jämt när man får berätta att jag sjunger med dig och hasse. Ni är viktiga för mig! Kram till er två🎶

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *