Hur maxar man sitt “relationsavtryck”?

Jag hörde en gång en person som beskrev hur varje person är som
en kung eller drottning i sitt eget lilla kunga- eller drottningrike. Jag vet inte om den här metaforen funkar för oss i Sverige, där
vår kung och drottning ju har mycket liten roll i vårt lands reella utveckling. Men själv tycker jag att bilden är så talande och bra, så jag gör ett försök att utveckla den.

När jag läste söndagens resebilaga i morgontidningen fångade
en artikel om slottet Lichtenstein min uppmärksamhet. Slottet är beläget utanför Stuttgart i de tyska alperna. Bilden visar ett slott som hämtat ur sagan om Törnrosa. Stadigt reser det sig med tinnar och torn mot himlen, fast förankrat på toppen av en klippa. En smal bro leder från en annan klippa över till slottsområdet, och långt därnere i dalen breder skogen ut sig. Det är inte svårt att tänka sig hur en kung under medeltiden byggde det ursprungliga slottet i det geografiska område som han styrde över; hans kungarike. Där bestämde han förutsättningarna för hur livet för människorna där skulle te sig; vad man fick göra eller inte göra, hur deras skyldigheter gentemot kungen såg ut, om de fick goda och trygga förutsättningar för att blomstra och bygga sina verksamheter och familjer eller om de blev förtryckta och utpressade med liten möjlighet att bygga och odla sina liv. Den person kungen var och det sättet han levde ut sina värderingar på bestämde förutsättningarna för livet och kulturen i hans rike.

Jag tänker att det är samma sak för dig och mig. Även om vi inte styr över ett geografiskt område och bor i ett sagoslott, så har vi alla en sfär där våra personligheter, val och beslut påverkar hur livet blir för alla levande varelser inom den sfären.
Idag uppmanas vi, på goda grunder, att bedöma hur stort “klimatavtryck” vi som individer, företag eller andra verksamheter gör. Så värdefullt det skulle vara om vi även skulle belysa vilket “relationsavtryck” vi gör! I vilken utsträckning bidrar jag till att människor runt omkring mig får näring för att växa, blomstra och bli den bästa versionen av sig själva?
Och i hur utsträckning gör jag det för mig själv? Och med det en kultur av energi, kärlek och kraft att vi som personer, gemenskaper och ytterst samhällen blir sfärer där vi samspelar och mår bra tillsammans?
Det är så lätt att vi skyller på omständigheterna när saker inte är som vi skulle vilja. Att vi skyller på chefen, uppväxten eller bara på dåliga gener; att vi helt enkelt är “förtryckta av den onde kungen”. Och sanningen är att saker i livet rätt ofta inte är så som vi skulle vilja att de var. Men sanningen är också att både makt och potential har lagts i våra händer. Vi kan inte alltid påverka vad som händer oss, men vi kan alltid påverka hur vi förhåller oss till det som händer. Och vi har alltid möjlighet att agera på något sätt i varje situation och inte bara se oss som offer för omständigheter.

I morse ringde vår 10-åring till mig när han var på väg till skolan och berättade att han inte hittade sin skåpnyckel i väskan. Min första reaktion var irritation, eftersom han “tappat bort den” även förra veckan, och jag var nära att fräsa “Men jag sa ju till dig igår kväll att kolla om nyckeln låg i väskan, varför gjorde du inte det?!!” MEN… jag vill inte ge barnen dåligt samvete när de misslyckas utan lära dem att det är OK att göra misstag och att man får ta ansvar för att styra upp situationen. SÅ istället bet jag ihop, sköt undan min frustration och sa “OK, du får berätta för Angelica att du har glömt nyckeln hemma och så får du leta upp den när du kommer hem”. Och det var en SEGER för mig. En seger därför det är en kamp för mig att vara nådefull i sådana här situationer, trots att jag VILL vara det. I mitt rike vill jag att människor ska växa och inte få onödig skuld o skam lagda på sig, och därför måste jag bestämma mig för hur jag agerar i olika situationer. Och träna på det. För jag misslyckas. Ofta och stort. Men jag ber om förlåtelse, gör ett omtag och försöker igen. För i mitt rike vill jag även ge mig själv bästa möjliga förutsättningen att växa och blomstra. I stort som smått.


Publicerat

i

av

Etiketter:

Kommentarer

7 svar till ”Hur maxar man sitt “relationsavtryck”?”

Lämna ett svar