Okategoriserade

Var inte rädd!

Corona-viruset. Vilken märklig tid vi lever i. Viruset som vi försöker förstå och kontrollera. Som skapar rubriker och diskussioner, turbulens på marknader och i civilsamhällen, förbud och rekommendationer såväl globalt som lokalt. Marken liksom gungar till under våra fötter. 

Många är primärt rädda för smittspridningen. Men vår rädsla handlar även om vilka följder denna gungning, i såväl politik som ekonomi världen över, kommer att ha på sikt. Ingen vet.

En bild som jag älskar är den av ett träd, där man ser den kraftiga trädkronan sträcka sig mot himlen och rötterna som breder ut sig under marken och liksom tränger sig ner för att hitta vattenflöden och näring. Storleken och effektiviteten av rotsystemet under marken påverkar hur trädkronan växer och hur mycket frukt den ger.

Jag funderar själv på vilka källor som jag just nu hämtar min kraft ifrån. Om jag tränger mina rötter ännu djupare ner i marken nu när det stormar i världen eller om jag krymper i mitt inre av rädsla för det okända.

Som så mycket annat är det ett val vi måste göra. Mod är ju som bekant inte avsaknad av rädsla utan att man gör det man behöver trots att man är rädd. Det finns absolut hot för oss både privat och globalt. Det ska vi inte blunda för. Men samtidigt vill jag sträcka mina rötter ner mot näringen som får mig och världen att fortsätta att läka, växa och blomstra; nämligen tro, hopp och kärlek. Tro på att vi är en del av och burna av något som är större än oss själva, hopp om att vi kommer att hitta goda och framkomliga vägar även genom denna kris. Och kärlek: att motverka rädslans kvävande effekt genom att visa omsorg, uppskattning och kärlek till dem som står oss närmast samt bidra med det vi kan till de som är i behov lite längre bort.

Livet är sårbart. Men vi har idag och vi har varandra. Och förhoppningsvis har vi även imorgon. Det har vi ju dock egentligen aldrig några garantier för. Så var inte rädd! Träng dina rötter djupt ner mot vattnet och näringen. Kärleken är starkare än döden. Och ljuset övervinner mörkret.

6 kommentarer

  • Linda

    Så vackert skrivet Kristine🤗
    Jag ska för min inre frids skull få mina rötter att tränga längre ner också.

  • Marianne Rillbert

    Jättefint skrivet.
    Det är ju faktiskt så att vi har varandra, tak över huvudet och fötterna på jorden. Så vi ska inte klaga. Det är väl bra med lite sunt förnuft då kommer vi igenom detta orosmoln också.
    Varma hälsningar Marianne Rillbert

  • Susanne

    Vilken klok och vacker beskrivning!
    Jag är inte rädd men märker att många är det.
    Så synd. Visst kan vi vara lite försiktiga men rädda, nej det förändrar inte virusets framfart. Stanna hemma när man är sjuk är tillräckligt.
    Heja alla modiga!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *